Dance with me.
I'm tired today. Sara is tired today. But it really doesn't matter. Last night was hilarious. And this day will most likely be hilarious. The celebration of Aimee's 22nd birthday continues. At a yacht.
Satan i gatan.
Bilder från förra veckans e-learning, en lektion som äger rum online. Så här ser chokladboll-prof ut också. Så nu vet Ni det!
Idag har jag och Sara gjort något storartat. Vi har bjudit våra singaporeanska gruppmedlemmar på något så typiskt svenskt som chokladbollar. Och de gillade dem. Väldigt mycket! Så mycket att de tyckte att vi skulle ge chokladbollen som blev kvar till våran professor. Vilket vi även gjorde. Eller rättare sagt, de fick MIG att göra det!
Jag som alltid tittat ner på fjäskandes studenter. Nu tycks jag ha blivit en själv. Satan i gatan...
Masquerade.
Halloweenfest igår. Och i sedvanlig ordning sydde vi våra egna kostymer. Med hjälp av ett svart tyg och ett stycke livlig fantasi lyckades vi efter tre timmars pysslande slutligen och äntligen få ihop kvällens outfit. Julgran, Baywatch, Clown, Askungenmus. Efter gårdagen kan jag även lägga fladdermus till listan över mina maskeradkaraktärer. Coolt.
Selected pieces of my masquerade CV.
The sun is shining, the weather is....
Efter min tidigare rundresa i Asien fså fanns det ett ställe jag kunde tänka mig att åka tillbaka till när jag ändå är i närheten, Perhentian Islands. Visst hade det ändrats en del, verkligheten är sällan lika vacker som drömmen. Men det var fortfarande underbart. Det var skönt att få vila upp sig några dagar efter HongKong, ja storstäder kan ta på krafterna.
Det låg ett lugn över ön eftersom vi hade prickat in HariRaya, slutet på fastan ramadan och många av öborna hade åkt hem till sina familjer. Mestadels av tiden spenderades i det klara vattnet, till och med för den annars så vattenskygga Sanna. Alexander blev biten av MrCrab som gömde sig på botten, Alex, jag hoppas att stortån har återhämtat sig och att krabbskräcken inte sitter i .
Perhentien Island.
Slappa dagar i skuggan med hatten på...
Slappa dagar på stranden.
Stekt och panerad. Sanningen om hur Sara fick sitt nya smeknamn "spättan".
En skånsk Håkan?
Om dagarna var fyllda av sol och bad så tillägnades kvällarna UNO
A million faces.
I know I've told you a hundred thousand times that I will never, ever become one of you. But in the end, I guess I've changed my mind.
Long time ago, my sister created a Facebook account for me, and after years of begging, complaining and whining I have finally activated that account. Yes darlings, it's true. I have become one of a million faces, and I know that some of you have waited for this day to come. My lovely sister for instance. She tagged me in no less than 32 pictures my first half an hour as a part of the facebook-world.
Lina, I miss u too! But I guess I see you on Facebook...
The end.
Så hur slutade fredagskvällen egentligen? För min del slutade den på samma sätt som vi så ofta ser singaporianerna själva avsluta sina, with one drink to many. Hade det inte varit för Anette och alla de andra tjejerna hade jag säkert blivit kvar på Zouk till kvällen efter. Hur Saras kväll slutade är fortfarande oklart. Jag passar vidare till dig, darling....
Girls just wanna have fun.
Hembesök.
I söndags var det inte bara Formel 1 i stan, Carro och Bettan hemifrån var på besök. Det bästa är att dom bara är ute och reser i några veckor och sen kommer tillbaka.
Välkomna åter, då ska vi minsann göra Singapore!
