Fare-di-well our lovely blog.


A singaporean version of me and Sara.


För snart två veckor sedan tog jag en taxi till Changi Airport och några timmar senare lämnade jag mitt Singapore bakom mig. Min tid som utbytesstudent är över. Och jag saknar den redan. När jag i oktober 2007 skickade in de många, långa och komplicerade ansökningarna gällande en termins studier utomlands visste jag inte riktigt av det innebar. Jag trodde och hoppades mest att det skulle vara något otroligt roligt, fint och festligt. Och det var det. Men ett halvår går fort. På tok för fort. Och måndags började skolan i Helsingborg igen.


Vi är tillbaka som studenter i sundets pärla och tiden för studies on a shoestring tillhör numer historien. Så gör även denna blogg. Hatten av till alla Er som tog er tid och besökte vårt Singapore här på bloggen. Utan Er hade vi aldrig kunnat tävla i antalet unika besökare med Pebe och secondhandsisters.

Fare-di-well our lovely Singapore, fare-di-well our lovely blog.
Fare-di-well our lovely friends and loyal readers...




 


English translation: THE END.





God Jul Sanna



För ett år sedan gav en vänlig själ dig en resa. En resa till drömamrnas stad. Nu är det du och jag som ska göra denna resa.

Tillsammans ska vi fara till London för en helg. Se detaljer nedan:

Resa: Förstaklassigt med Ryanair/EasyJet
Boende: Hotel Casa de Malin and Louis
Tid: TBC

God Jul Sanna

önskar


Kom kyla, kom snö...


Orchard Road, Singapore december 2008. The world's most tacky x-mas decoration?



23 december, drottningens födelsedag. Och dan före dopparedan. Sitter i köket hos mormor&morfar, äter äpple kryddat med kanel och för andra dagen i rad gör jag pepparkakshus. I Paint! Svenska jultoner strömmar ur min iPod i ett desperat försök att komma i julstämning nu när tomtedagen står på tröskeln. Men om jag ska vara helt ärlig är det svårt, nästintill omöjligt. Julafton och 30 graders värme med lata dagar vid poolen klingar inte riktigt i min värld och för första gången på väldigt länge har jag lite hemlängtan.


Kom kyla, kom snö…

Jag vill ha mer jul.





Ett förbaskat ointressant inlägg?

Åtta av årets tolv månader bor mina morföräldrar i något som kallas för Scandinavian Village. Denna lilla "by" ligger i Bangsean och har beskrivits som en oas i Thailand för skandinaver 50+. Efter att ha varit på besök hos dem i fem dagar kan jag förstå varför. Boulebanor, tennisbanor, restaurang, café, pub, gym, massör, skräddare och Thailands näst längsta pool. Här finns allt, och lite till.

Nu ska jag göra något som Friherren en gång fördömde; jag ska liksom min goda vän Johanna gestalta ett klassisk exempel på hur man INTE skriver en blogg...


8.30 Vaknar med stora pärlor i pannan då min morfar för femte morgonen i rad har stängt av lägenhetens AC. Tack för den, grandpa!


9.00 Finner färdigskuren vattenmelon&papaya i kylen och serverar mig själv en stor portion till frukost ute på balkongen.


10.03 Pooltime. Tar min bok under armen och släpar mig ner till poolen. Överväger en simtur men väntar in i det längsta. Det är trots allt bara 25 grader i vattnet.. kallt!


10.45 Mormor gör mig sällskap vid poolen och meddelar att hon har bokat in mig på massage under eftermiddagen. Tack för den, grandma!


13.00 Lunch


14.30 Massage


15.30 Återvänder till poolen och ägnar följande två timmar till att läsa ut min bok samt fundera på vad vi vill äta till middag.


17.30 Morfar spelar boule med de andra pensionärerna och vinner givetvis turneringen. Han vinner alltid. Precis som jag...

19.00 Roomservice. Vi är alla trötta idag och beslutar oss för att beställa upp mat från The Restaurant. Funderar på köttbullarna, men väljer i slutändan Gai pad medd mamoang himma pang. Vi är ju trots allt i Thailand även om allt känns väldigt skandinaviskt många gånger..







Grandpa & Grandma.


Min vardag på tretton rader.



Så, hur är det nu egentligen att vara tillbaka i Singapore igen? Som vanligt. Fast nästan lite bättre...


Jag bor hemma hos Tove som har en jätte fin trea i mysiga Holland Village, ett av mina favoritområden här i staden. Om mornarna tar jag mig ett dopp i poolen som ligger precis utanför dörren, dricker en krämig latte från Starfucks och läser mina favoritbloggar via grannens oskyddade nätverk. Så vid lunchtid tar jag en taxi ner på stan, besöker en hipp utställning om veckans I-S har tipsat om någon sådan, men allt oftare blir det en tur i stadens butiker. Man måste ju hålla sig uppdaterad om vad som är det senaste, enligt Madde! Möter upp mina vänner för en bit mat, allra helst Sushi eftersom jag vet att den typen av föda kommer bli så otroligt mycket mer sällsynt så fort jag sätter foten på svensk mark. Varför ska japanskt vara så exotiskt och fruktansvärt hysteriskt dyrt i Svea Rike? Kvällarna avslutas för det mesta med något drickbart ur ett väldesignat glas och strax efter midnatt ramlar jag hem igen, till Toves jätte fina trea i mysiga Holland Village. Så här skulle man ha det jämt..

I morgon åker jag dock vidare för jul och nyårsfirande i det svenska Thailand...



Smile sheet.


Zouk Out last night. And I was there. Fabolous. Tillbaka i Singapore igen efter att ha tillbringat 11 dagar på Bali och Gili i sällskap av Aimee. Och alla andra människor från Uni. Lata dagar på stranden trots att solen lyste med sin frånvaro och döda fiskar simmade runt i havet. Och även om vi för det mesta inte gjorde någonting alls, lyckades vi ändå hinna med en hel del. Som att springa på Rickard P hemifrån till exempel. En dag stod han bara där, framför oss på restaurangen, med ett stort leende på sina läppar. "It´s like magic..."





Sound of scilence.



Tyst, tystare, tystast. Idag har en hel månad passerat sedan det senaste inlägget publicerades här på bloggen. Rapporterna om livet som student blev fåordiga, oregelbundna, och en dag slutade de att komma helt. Det blev helt enkelt knäpptyst. Men varför, egentligen? Det var ju inte direkt så att livet i Singapore stagnerade.Tvärtom. Det accelererade, och det är kanske det som var orsaken eller varje fall en bidragande faktor till att studentlivets historier förblev opublicerade.


Så vad har vi då haft för oss den senaste månaden då? Tja, förutom att skriva klart alla major projects samt plugga inför final exams har vi givetvis passat på att se oss om i världen. Sara flög över till Borneo och jag tillbringade en helg på Rawa vilket visade sig vara en riktig Robinson Ö med vita stränder, turkost vatten och galet resesällskap i form av ett fyrtiotal expat. Such a great weekend!


Förövrigt har vi haft nobelt besök i form av mom&dad Göteborg som spenderade nio hela dagar hos oss här i Singapore. Och på onsdag anländer familjen Örebro  för ett par veckors semestrande i den asiatiska värmen, långt bort från den kyla och snö som exciterar i Svea Rike. Kallt! Jag är verkligen glad att fortfarande befinner mig i det 27 gradiga Asien, och här tänker jag stanna i två månader till trots att vi hade vår sista exam igår.


Vår tid som studenter i Singapore är över, och nu är det jullov. På riktigt.
Och dags för att resa. På riktigt.
Bali, here I come.




Dance with me.

Aimee's birthday party. Oh what a party! Totally insane and I enjoyed every single minute. Make-up, break-up, drinks and dance. People went oh so crazy on the dance floor. And on each other...

I'm tired today. Sara is tired today. But it really doesn't matter. Last night was hilarious. And this day will most likely be hilarious. The celebration of Aimee's 22nd birthday continues. At a yacht.





Satan i gatan.


Bilder från förra veckans e-learning, en lektion som äger rum online. Så här ser chokladboll-prof ut också. Så nu vet Ni det!


Idag har jag och Sara gjort något storartat. Vi har bjudit våra singaporeanska gruppmedlemmar på något så typiskt svenskt som chokladbollar. Och de gillade dem. Väldigt mycket! Så mycket att de tyckte att vi skulle ge chokladbollen som blev kvar till våran professor. Vilket vi även gjorde. Eller rättare sagt, de fick MIG att göra det!


Jag som alltid tittat ner på fjäskandes studenter. Nu tycks jag ha blivit en själv. Satan i gatan...




Masquerade.


Halloweenfest igår. Och i sedvanlig ordning sydde vi våra egna kostymer. Med hjälp av ett svart tyg och ett stycke livlig fantasi lyckades vi efter tre timmars pysslande slutligen och äntligen få ihop kvällens outfit.  Julgran, Baywatch, Clown, Askungenmus. Efter gårdagen kan jag även lägga fladdermus till listan över mina maskeradkaraktärer. Coolt.




    

Selected pieces of my masquerade CV.


The sun is shining, the weather is....


Efter min tidigare rundresa i Asien fså fanns det ett ställe jag kunde tänka mig att åka tillbaka till när jag ändå är i närheten, Perhentian Islands. Visst hade det ändrats en del, verkligheten är sällan lika vacker som drömmen. Men det var fortfarande underbart. Det var skönt att få vila upp sig några dagar efter HongKong, ja storstäder kan ta på krafterna.


Det låg ett lugn över ön eftersom vi hade prickat in HariRaya, slutet på fastan ramadan och många av öborna hade åkt hem till sina familjer. Mestadels av tiden spenderades i det klara vattnet, till och med för den annars så vattenskygga Sanna. Alexander blev biten av MrCrab som gömde sig på botten, Alex, jag hoppas att stortån har återhämtat sig och att krabbskräcken inte sitter i .


Perhentien Island.

Slappa dagar i skuggan med hatten på...

Slappa dagar på stranden.

Stekt och panerad. Sanningen om hur Sara fick sitt nya smeknamn "spättan".

En skånsk Håkan?
Mr och Mrs Sultan eller var det Olsson?

Om dagarna var fyllda av sol och bad så tillägnades kvällarna UNO
Dagen gryr

A million faces.


I know I've told you a hundred thousand times that I will never, ever become one of you. But in the end, I guess I've changed my mind.


Long time ago, my sister created a Facebook account for me, and after years of begging, complaining and whining I have finally activated that account. Yes darlings, it's true. I have become one of a million faces, and I know that some of you have waited for this day to come. My lovely sister for instance. She tagged me in no less than 32 pictures my first half an hour as a part of the facebook-world.


Lina, I miss u too! But I guess I see you on Facebook...






The end.


Så hur slutade fredagskvällen egentligen? För min del slutade den på samma sätt som vi så ofta ser singaporianerna själva avsluta sina, with one drink to many. Hade det inte varit för Anette och alla de andra tjejerna hade jag säkert blivit kvar på Zouk till kvällen efter. Hur Saras kväll slutade är fortfarande oklart. Jag passar vidare till dig, darling....







Girls just wanna have fun.

Hemtentan är i business law är äntligen inlämnad. Nu nalkas det tentafest, om en halvtimme ska vi tjejer mötas upp för fest. Planen är att vi ska till Zouk, men var det kommer att sluta någonstans vet man aldrig...




Hembesök.


I söndags var det inte bara Formel 1 i stan, Carro och Bettan hemifrån var på besök. Det bästa är att dom bara är ute och reser i några veckor och sen kommer tillbaka.


Välkomna åter, då ska vi minsann göra Singapore!




Min profilbild
RSS 2.0