Sound of scilence.
Tyst, tystare, tystast. Idag har en hel månad passerat sedan det senaste inlägget publicerades här på bloggen. Rapporterna om livet som student blev fåordiga, oregelbundna, och en dag slutade de att komma helt. Det blev helt enkelt knäpptyst. Men varför, egentligen? Det var ju inte direkt så att livet i Singapore stagnerade.Tvärtom. Det accelererade, och det är kanske det som var orsaken eller varje fall en bidragande faktor till att studentlivets historier förblev opublicerade.
Så vad har vi då haft för oss den senaste månaden då? Tja, förutom att skriva klart alla major projects samt plugga inför final exams har vi givetvis passat på att se oss om i världen. Sara flög över till Borneo och jag tillbringade en helg på Rawa vilket visade sig vara en riktig Robinson Ö med vita stränder, turkost vatten och galet resesällskap i form av ett fyrtiotal expat. Such a great weekend!
Förövrigt har vi haft nobelt besök i form av mom&dad Göteborg som spenderade nio hela dagar hos oss här i Singapore. Och på onsdag anländer familjen Örebro för ett par veckors semestrande i den asiatiska värmen, långt bort från den kyla och snö som exciterar i Svea Rike. Kallt! Jag är verkligen glad att fortfarande befinner mig i det 27 gradiga Asien, och här tänker jag stanna i två månader till trots att vi hade vår sista exam igår.
Vår tid som studenter i Singapore är över, och nu är det jullov. På riktigt.
Och dags för att resa. På riktigt. Bali, here I come.
